Göran Hedman 5 dan
- Hur och varför började du med aikido?
Jag började träna Aikido i Örebro 1973. Träningen i Örebro startade 1969 i Wasaskolans lokaler men när jag började träna så fanns klubben i dess nuvarande lokaler i Haga Centrum.
- Berätta om de inledande åren. Vilka instruerade, vad inspirerade, vilken eller vilka klubbar var du verksam inom.
Det var Hasse Lidner, Calle Jacobsson och Per Jarl som höll i träningarna. Till en början så var det Ichimura Sensei som vi följde i klubben men ganska snart blev det Tomita Sensei som kom att bli den vi tränade för. Tomita Sensei höll regelbundet i läger både i Örebro och i andra delar av landet. Vi åkte på större träningsläger till Tomita Senseis egna dojo i Stockholm, Göteborg, Norrköping, Karlstad och Högdalen . Träningen var väldigt intensiv, vi gick alltid av mattan rejält svettiga och trötta.
Inspirationen de första åren kom från Tomita Sensei som på ett tydligt sätt visade hur Traditionell Aikido utövas. Tomita Sensei var vår koppling till Saito Sensei vars pedagogik vi följde.
- När började du instruera?
Jag började instruera 1976 på Budoklubben Mifuné, jag blev huvudinstruktör i klubben 1982. Jag har instruerat Aikido kontinuerligt mellan 1976-1998 då jag flyttade till Kina. I Kina startade jag Shanghai Aikido, en klubb som fortfarande är verksam, där instruerade jag fortsatt fram till jag lämnade Kina.
Under 1989 startade min elev Sten Johansson Karlskrona Aikido och jag hjälpte Sten med att instruera och få igång aktiviteter i klubben.
- Vad och/eller vem var dina främsta inspirationer?
De första åren var som sagt Tomita Sensei min lärare. Sedan 1995 har Saito Sensei varit min främsta inspiration. Jag har tränat direkt under Saito Sensei i Iwama vid två tillfällen 1984 och 1990, samt vid ett flertal läger i Sverige och Danmark.
Det är en inspirerande upplevelse att befinna sig i en miljö där enbart Aikidoträning är i fokus som det var när jag var i Iwama som uchi deshi. Vi hade en familjär känsla i och runt dojon, där det inte var alltför ovanligt att Saito Sensei bjöd in till trädgårdsfest med mat och dryck, skratt och glädje. Mina 3-5 dan fick jag av Saito Sensei, det är något jag är väldigt stolt över
- Hur fortsatte din aikidobana efter att du tränat en längre period? Var inspirationerna desamma? Vilka nya mål satte du upp, om några? Hur fortsatte du arbeta mot dina mål?
Efter en tid som en del av Mifuné väcktes mitt intresse för en egen klubb, en idé som drevs av ett behov av utveckling samt möjligheten att låta fler ta del av Aikido. Tillsammans med fyra andra instruktörer bildade jag 1995 Örebro Aikido, Iwama Ryu.
I samband med bildandet av Iwama Ryu Scandinavia ingick jag som en av fem medlemmar i graderingskommitteen för Iwama Ryu i Skandinavien.
Min drivkraft som instruktör och ledare är och har alltid varit att se och hjälpa andra Aikidokas växa och bli bättre. Det är också så att när andra blir bättre så blir även min pedagogik, mitt sätt att undervisa och se på Aikido bättre. Eftersom jag från 1998 fram till nyligen inte befunnit mig i Sverige så har jag verkat på avstånd med regelbunden kontakt med mina Aikidovänner och elever.
- Var befinner du dig idag i din aikido? Hur verkar du och vad är viktigt för dig i din gärning?
Idag har jag ingen egen klubb, jag tränar regelbundet på Borlänge Aikido och undervisar ibland i Bukiwaza på klubben. De senaste åren har jag undervisat på läger, bland annat i Halmstad, Örebro och Karlskrona. Jag ser att jag har möjlighet att stötta och hjälpa mina elever i deras träning och ledarskap samt att kunna fortsätta undervisa i syfte att se Aikidokas växa.
Det är särskilt glädjande att se två av mina elever, Peter Sahlin i Örebro och Sten Johansson i Karlskrona, hur de numera driver sina respektive klubbar och har utvecklats till bra ledare med stora Aikidokunskaper och för vidare den Aikido som jag har förmedlat.
- Finns det särskilda anekdoter som kan vara spännande att berätta om? Möten med andra tongivande individer nationellt och/eller internationellt?
Saito Sensei var på besök i Sverige1977. Han skulle hålla läger i Göteborg och flög in från Japan via Stockholm. Vi hade fått en förvarning om att Saito sensei kanske skulle stanna till på Mifuné på sin väg till Göteborg, men vi visste inte riktigt. Saito sensei kom dock och instruerade i vår dojo, ett svettigt pass, väldigt fysiskt. Det visade att dojon i Örebro hade en viktig betydelse för Aikidon i Sverige. Det är ett minne som jag kommer ihåg väldigt väl och med stolthet.
Många lustiga saker har hänt under åren, en som jag särskilt kommer ihåg var när jag var uchi-deshi hos Saito Sensei i Iwama 1984. På en kvällsträning var en elev sen, träningen hade precis börjat, och han hade därför väldigt bråttom att sätta på sig hakaman. Han körde båda fötterna i samma ben på hakaman och skulle sedan börja träna. Saito Sensei skrattade högt när eleven skulle utföra en tai-no-henko och det tog tvärstopp i förflyttningen.